emma larsson

Vad är kärlek egentligen? är det någon som vet egentligen? är det meningen att man ska vara lycklig och glad, när största delen i kärlek är olycklighet, det är underbart med det får en människa ändå att falla i bitar. Jag vet inte vad kärlek är, jag trodde jag visste de, jag trodde kärlek var så lycklig jag en gång varit och var för inte så längesen, men efter när kärleken tar slut, visar man inte kärlek då med, varför säga ordet föralltid om man inte menar de? varför inte finnas för varandra även om man inte är tillsammans livet ut? Varför? det är min största fråga i livet. Jag vet inte hur jag ska få reda på svaret eftersom jag inte själv förstår mig på frågan. Jag vet inte längre, jag vet inte varför jag inte vill, jag vet itne varför jag är osäker på något som kan vara så underbart. Jag trodde jag skulle vara säker när vi kämpat så, känns som jag inte vet vad jag snacka om men jag känner mig maktlös, känns som allt annat styr mitt liv. Kärlek är inte lätt, som jag hoppas på att det ska vara, att man bara kan få vara i ett förhållande vilket är väldigt sällan man får, det går inte. Man måste hela tiden vara något, vara någon, vara sig själv.. varför kan man inte vara få vara inte vara någon bara vara! De finns inget perfekt förhållade, vad är perfekt för det första? finns de någon mall för ordet perfekt vad de ska innehålla, vad är ett perfekt förhållande? Jag vet inte, kärlek är inte det jag ska förstå mig på, men ändå är jag så beroende. Jag har verkligen fått bevisat vilka som bryr sig och inte är det många, att bara höra av sig när man själv behöver hjälp och mår dåligt är inte vänskapligt, att inte ens kunna ställa frågan på 3 ord, hur mår du? Det är som kärlek man vet aldrig vad som kommer hända imorogn. Varför bråka, när man inte vet om den andra personen lever imorogn, varför vara för kär när man inte vet om den andra talar sanning då den lika gärna kan lämna dig en timme senare, tänk om man kunde tänka kärlek lätt, vilket nog är näst intll omöjligt, kärlek, varför? Man blir lycklig men minst lika olycklig, om man kunde uppskatta sig själv någon gång, och hitta en bra människa att dela allt med. Varför kan man aldrig nöja sig, det är inte lätt jag vill bara veta varför i helvete händer detta. Jag skulle bara vilja försvinna från allt, kärlek vet jag inte. Visa mig, snälla jag går nu, får se om jag kommer tillbaka! Peace and love

Rasmus, Alexander och Sebastian! Förlåt!

den bort glömda, jag vill inte emma!